Erektil dysfunktion

Vad är erektil dysfunktion?

Erektil dysfunktion, ofta förkortat ED, innebär att det är svårt att få eller behålla en erektion som räcker för samlag. Tidigare kallades det impotens, men det ordet används sällan i vården i dag.

Att erektionen sviker någon gång ibland är helt normalt och händer de flesta – efter en stressig period, för lite sömn eller för mycket alkohol. Man brukar tala om erektil dysfunktion först när besvären återkommer och har hållit i sig under en längre tid.

Hur vanligt är det?

Erektionsproblem hör till de vanligaste sexuella besvären hos män. I den ofta citerade amerikanska befolkningsstudien Massachusetts Male Aging Study uppgav ungefär hälften av männen mellan 40 och 70 år någon grad av erektionsbesvär, från lindriga till uttalade. Besvären blir vanligare med åldern, men förekommer också hos yngre.

Siffran säger framför allt en sak: den som har problem med erektionen är långt ifrån ensam.

Vanliga orsaker

En erektion kräver att blodkärl, nerver, hormoner och psyke samspelar. När något i den kedjan störs kan erektionen påverkas. Ofta finns mer än en förklaring.

Kroppsliga orsaker

• Hjärt-kärlsjukdom och åderförkalkning
• Diabetes
• Högt blodtryck och höga blodfetter
• Låga nivåer av testosteron
• Neurologiska sjukdomar eller skador
• Operationer eller strålbehandling i bäckenet, till exempel vid prostatacancer

Psykologiska orsaker

• Stress och långvarig trötthet
• Oro, ångest eller nedstämdhet
• Prestationskrav och rädsla för att ”misslyckas”
• Svårigheter i relationen

Livsstil och läkemedel

Rökning, hög alkoholkonsumtion, övervikt och för lite rörelse ökar risken. Vissa läkemedel – bland annat en del blodtrycksmediciner och antidepressiva – kan också påverka erektionen. Sluta aldrig med ett läkemedel på egen hand; ta upp frågan med din läkare.

När ska du kontakta vården?

Ta kontakt med en vårdcentral om du har haft återkommande besvär under några månader, eller tidigare om besvären oroar dig. Eftersom kärlen i penis är små kan erektionsproblem visa sig innan andra tecken på hjärt-kärlsjukdom märks. En undersökning handlar därför inte bara om sexlivet.

Vad kan du göra själv?

Det som är bra för hjärtat är i regel bra för erektionen. Förändringarna ger sällan effekt över en natt, men de gör skillnad på sikt.

• Rör på dig regelbundet – pulshöjande motion förbättrar kärlfunktionen.
• Sluta röka. Rökning skadar blodkärlen.
• Håll nere på alkoholen.
• Prioritera sömn och återhämtning.
• Prata med din partner. Tystnad ökar ofta pressen.

Behandling

Vilken behandling som är aktuell beror på orsaken, och det är en bedömning som görs i vården. Ofta kombineras flera insatser.

Samtal och sexologisk rådgivning

När oro, prestationskrav eller relationen spelar in kan samtalsstöd – enskilt eller tillsammans med en partner – vara den viktigaste delen av behandlingen.

Läkemedel

Den vanligaste läkemedelsgruppen kallas PDE5-hämmare, dit bland annat sildenafil och tadalafil hör. De underlättar blodflödet till penis vid sexuell stimulering, men skapar ingen lust och botar inte den bakomliggande orsaken. Läkemedlen passar inte alla och får till exempel inte kombineras med nitrater. Behandlingen ska därför föregås av en medicinsk bedömning.

Andra alternativ

Det finns också hjälpmedel som vakuumpump och penisring, samt läkemedel som ges lokalt. Din läkare eller en sexolog kan berätta vad som finns.

Säkerhet

Alla läkemedel kan ge biverkningar. På sidan Säkerhetsinformation har vi samlat det viktigaste om biverkningar, vilka som inte bör använda potensmedel och när man ska söka vård. Läs alltid bipacksedeln före användning.

Källor

• 1177 Vårdguiden: Erektionsproblem
• FASS: produktinformation för sildenafil och tadalafil
• Läkemedelsverket
• Feldman HA m.fl. Impotence and its medical and psychosocial correlates: results of the Massachusetts Male Aging Study. Journal of Urology, 1994.